Stava är svårt okej

Här är jag och momma.
För att inte göra detta inlägg så himla seriöst la jag in en liten bild på mig och min momma sen någon helg sen. Jag gillar min momma väldigt mycket och hon betyder mycket för mig.


Jag tänkte bara lägga upp ett litet erkännande inlägg på min lilla blogg med 50-30+5 läsare. Kortfattat sagt, JAG SUGER PÅ ATT STAVA, och oftast så glömmer jag bort min största svaghet och skriver ett inlägg jätte snabbt och sen tänker bra jätte fint och trycker på publicera, inget mer med de. Men sen någon dag senare när jag går in på min egen blogg i brist på annat, då ser jag mina egna misstag, och jag skäms. Men sen tänker jag på att mina få läsare är mina närmsta vänner och kanske någon random som kikar in då och då, kanske inte bryr sig? Är det så? Bryr ni er? Bryr ni er inte? 
Kanske det är så att ni vet när man själv gör ett fel som man vet att man är dålig på, så tänker man på det hela tiden? Och ingen annan tänker på de? 
Jag försöker verkligen bli bättre och att skriva på min egna blogg borde hjälpa mig, om jag tänker efter. 
Här har ni ett litet erkännande fall om ni någonsin undrat om jag någonsin går i skolan och har haft svenska haha.
Pussar








Kommentarer



* Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: