Känner mig allmänt nere och vill åka bort nu. Känner mig ensam fast att jag har så många runt mig, känner mig inte tillräcklig till nått. Är i en period då jag bara vill hem, hem till mamma typ. Kan aldrig riktigt svara på själv varför jag känner såhär, är väl bara nått jag får för mig som kommer gå över snart. Det enda jag behöver är att komma bort. Skulle vilja vara på en öde ö med dom få människorna jag verkligen litar på till max, dom människorna som ger mig en kram och jag kan må mycket bättre direkt. 

Vad varmt och skönt det är ute, helt underbart. Dock är jag jätte förskyld och har legat inne tills nu. Fattar inte varför jag blir sjukt hela tiden, irretersamt. Var och red igår hos Moa. Riktigt kul, men läskigt haha.

Har fått tillbaka min smärta från magkatarr. Det var riktigt länge sen jag hade det nu, kanske två år sen. Skrev nått om de på bloggen 2012 tror jag, för då hade jag också såhär. 
Fick en riktigt fin snap igår, kan någon se vem det är? ;)

Godmorgon.

Kom hem för ett tag sen efter en jäkla skön tur med mamma. Om mina ben var  lite med uthålliga hade jag varit ute och cyklat hela dagen, för dra mig vad underbart väder och härligt det var. 

Har tagit nån alvedon och känner mig lite bättre än i morse. Vädret är verkligen  underbart bra, och hela familjen är ute och krattar och ska grilla. Såna här dagar är det skönt att bo ute i skogen, nära sjön och helt lugnt. 

Vaknade inatt av att jag mådde piss dåligt, så mamma fick komma upp med alvedon. Och känner mig ungefär lika nu, lite bättre. Har ont i halsen och huvudet, jäkla förskyldning. Tur den kom nu och inte om två veckor. 

Hade en jätte bra dag igår ute med familj och vänner, åt god mat och solade. Vädret var ju inte att klaga på precis. Vid fyra tiden kom Moa Hägglund hit(som ni såg igår). Har egentligen nada att skriva om, inget intressant..  Bilderna får tala.

Jag och pappa började prata om hur lite det var kvar av skoltiden på grundskolan, och då började jag på riktigt inse att om någon månad kliver jag inte upp varje morgon för att snacka skit med mina brudar som har hållt ihop sen vi knappt kunde gå, för att reta Simon och Ted tills dom ger tillbaka och vi alla håller på att dö av skratt, inte heller kommer jag sitta med Ellen, Kalle och Lucas varje Spanska lektion och prata sönder tills lektionen är slut. Jag inser inte hur bra jag faktiskt har det nu, och hur fina människor jag har i mitt liv, eller i min vardag. Kommer sakna relationen med lärarna, att kunna prata med vilken lärare som helst om allt möjligt. Usch vad hemskt det är när jag väl tänker efter. Efter en lång dagis tid och 9 års skoltid tillsammans är man som en familj på riktigt, ibland skäller vi på varandra, ibland hatar vi varandra, ibland älskar vi varandra, men jämt är vi som en stor familj. 

Världens finaste mamma

I just den här sekunden kände jag att jag hatade allt som lever förutom min familj, hur kommer det sig? Brukar alltid kännas tvärtom(självklart inte hata på riktigt), man blir oftast sur på familjen när man har dåliga dagar, så är det ofta för mig iallfall. Dom får stå ut med all skit man har fått tagit under dagen och bara måste lägga ut på någon, usch stackars dom.. Måste bättra mig på de.

Jobbar på operan hela kvällen, helt okej faktiskt. Dock måste jag tvinga på mig kjol och fin kläder, inte min grej hehe. Har aldrig varit sån som gillar att klä upp sig och fixa mig i flera timmar. Tycker det är fräscht med ett par jeans och någon snygg tröja liksom. Men iiinteeee. 

Godmorgon, skrev ett jätte långt inlägg igår när jag satt på bussen påväg mot stan, internet var inte sådär jätte bra och jag la därför inlägget i utkast så länge, glömde självklart bort att gå in och publicera de när internet var på min sida igen och därför kom inte det upp nått inlägg igår.. 
Ellen tog kort till id-kortet igår i stan, och jag fick hoppa in lite snabbt och vara med på två bilder. 
Sen har mitt körkortstillstånd kommit, så nu är det bara att börja gasa bil.